VEM ÄTER BLÅSTÅNG?
Medborgarforskningsprojektet har nu avlutats. Ett varmt tack till alla deltagare!
EN DOKUMENTÄR OM BLÅSTÅNG
Vem äter blåstång-projektet har tillsammans med DocArt gjort en kort dokumentär om blåstång och dess djursamhälle. Dokumentären är en bra introduktion till blåstångens betydelse i Östersjön.
ANVISNINGAR FÖR FORSKNINGSARBETET
Gör undersökningen bara på ställen där det finns flera tångruskor, eftersom vi inte vill störa tången och livet bland den där den förekommer väldigt sparsamt. I skyddsområden och nationalparker skall man vara medveten om ifall det t.ex. inte är tillåtet att plocka växter.
1. DJURINSAMLING
Välj en tångruska. Om ruskan växer på en sten, ta gärna upp den med stenen. Om ruskan växer på en klippa kan det vara behändigt att klippa av den längst ner.
Sätt ruskan snabbt i ett tomt tvättfat eller i ett ämbare och hämta den till stranden. Skaka ruskan kraftigt ovanför fatet, så att djuren som gömmer sig inne i ruskan faller ner i fatet. Gå ännu igenom ruskan och plocka ut djur som kanske inte har lossnat.
Mät ruskans ungefärliga längd eller ta en bild med t.ex. en tändsticksask bredvid ruskan.
Räkna antalet individer av olika djurarter. (Se instruktionerna under punkt 2).
Återför tången och djuren tillbaka till havet och rapportera resultat (se punkt 3).
2. ARTIDENTIFIERING
Räkna antalet individer av olika djurarter.
Om djuren simmar omkring för snabbt, häll försiktigt bort lite vatten eller uppskatta djurens antal.
Om du hittar och känner till andra arter (t.ex. havstulpan eller fiskarter), kan du även rapportera dem. Om du har svårt att identifiera djurarterna kan du dela in dem i grupper, t.ex. snäckor, musslor, märlor/gråsuggor.
Du kan även skicka oss en bild av de djur som du fångat.
3. RAPPORTERING
Datum och tidpunkt då du gjorde undersökningen
Djupet (m) där du tog tångruskan
Var undersökningen gjordes: koordinater eller namnet på ön/platsen och kommun
Blåstångens storlek (ca) (eller skicka en bild)
Mängden blåstång: täcker blåstångsruskor under 25%, 25-50%, 50-75% eller över 75% av bottnen?
Skicka art- och individantalet tillsammans med ovannämnd information per e-post blastang@abo.fi.
TACK FÖR DIN HJÄLP!
DJUR BLAND BLÅSTÅNGEN
Den vanliga tångräkan är en 6-8 cm lång allätare som trivs i grunda vatten bland blåstång och annan vegetation.
Tånggråsuggor är de främsta betarna som äter av blåstången. De är 1-3 cm långa, enfärgade eller har varierande färgsättningar.
Tusensnäckor är små, ca 0,5 cm långa snäckor. De äter mikroalger och bakterier på stenar och vattenväxter.
Båtsnäckor är högst 1 cm långa snäckor som äter mikroalger som växer på stenar och på övrig växtlighet. De äter ockå färska delar av blåstången.
Tångmärlor är 0,3-2 cm långa kräftdjur. De betar effektivt på trådalger som ofta växer på blåstången.
Blåmusslan filtrerar mikroorganismer ur vattnet med hjälp av sina gälar. Den blir 1-4 cm lång i Östersjön.
Slamkrabban är en 1-5 cm stor allätare och den vanligaste krabbarten i norra Östersjön. Den är en introducerad art som härstammar från Nord-Amerika.
ÅR 2021
Hittils (maj-juli) har vi fått rapport från ställena märka på kartan med blåa cirklar.
ÅR 2020
Under år 2020 fick vi information om djuren på blåstång från många ställen. Här på kartan syns ställena som blåa cirklar.
FORSKNINGSTEAM
Förutom er består forskningsteamet av bl.a.
Henna Rinne (forskare, FD), Sonja Salovius-Laurén (specialforskare, FD), Tiina Salo (forskare, FD) och Niilo Salmela (projektassistent, FM) jobbar bl.a. med makroalger vid miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi.
I projektet framställs även en kortfilm om blåstången i samarbete med DocArt.
Vi samarbetar även med:
Marthaförbundet - Östersjön 2.0
Östersjöprojektet
Baltic Sea Action Group
Åland SeaMap
Projektet är finansierat av Svenska Kulturfonden.
OTA YHTEYTTÄ/TA KONTAKT
